Politiker reagera, tack
svensk undersökning....
•73 procent anser att de flesta människor med psykiska
problem inte får professionell hjälp inom sjukvården....
DAX att politikerna kanske reagerar
jobb coach möte idag
var idag på mitt första jobb coach möte med
en helt underbar människa.
agnetha heter hon och damn vilken dam.
hon lyfte mig verkligen på bara den timmmen
vi snacka.
hon e så fantastiskt smart och intilligent. hon e
inte bara jobb coach utan e utbildad inom
psykologi och har haft pasienter som har eller
har haft panikångest så hon kändes så rätt för
mig.
alltid lättare att jobba med någon som har förståellse
för ens psykiska tillstånd som inte dömer en.
hon håller på med hypnos osv oxå..
jag ska ragga upp hennes hemsida och lägga
ut en länk till den här,
hon e toppen.. verkligen toppen
Diagnos
Diagnos
(Enligt DSM-IV)
En avgränsad episod av intensiv rädsla eller obehag, där minst fyra av följande symptom utvecklas hastigt och når sin kulmen inom tio minuter:
1. Bultande hjärta eller hastig puls
2. Svettning
3. Darrning eller skakning
4. Känsla av att tappa andan
5. Kvävningskänsla
6. Smärta eller obehag i bröstet
7. Illamående eller obehag i magen
8. Svindel, ostadighetskänslor eller matthet
9. Overklighetskänslor
10. Rädsla att mista kontrollen eller bli tokig
11. Dödsskräck
12. Domningar eller stickningar
13. Frossa eller värmevallningar
Agorafobi, som ofta blir en följdsjukdom, definieras enligt DSM-IV som:
1. Rädsla för att befinna sig på platser eller i situationer som det kan vara svårt eller genant att avvika ifrån, eller där hjälp inte är tillgänglig, i händelse av en oväntad eller situationellt predisponerad panikattack eller panikrelaterade symptom. Agorafobi uppträder vanligtvis i situationer som är typiska för störningen, som att vara utanför hemmet på egen hand, befinna sig bland många människor eller stå i kö, stå på en bro, vara på resa med buss, tåg eller bil.
2. Situationerna undviks (t ex genom inskränkt resande) eller uthärdas med betydande obehag eller rädsla för att en panikattack eller panikrelaterade symptom skall uppträda, alternativt uthärdas bara om någon annan person följer med.
3. Rädslan eller det fobiska undvikandet förklaras inte bättre med någon annan psykisk störning som social fobi (t ex undvikandet begränsat till sociala situationer på grund av rädsla för att känna sig besvärad), specifik fobi (t ex undvikandet begränsat till enstaka situationer som hissar), tvångssyndrom (t ex undvikande av smuts hos någon med tvångsföreställningar om att bli förorenad), posttraumatiskt stressyndrom (undvikande av stimuli som förknippas med något allvarligt trauma), eller separationsångest (t ex undvikande att lämna hemmet eller anhöriga).
Panikattacker eller agorafobi kan förekomma vid ett flertal ångeststörningar. Med ångeststörning menas en kategori av psykiska störningar som har det gemensamt att personen lider av ångest i sådan utsträckning att den blir till ett allvarligt hinder när det gäller att leva ett normalt liv. Till ångeststörningar hör "fobier" (agorafobi, social fobi, specifika fobier så som spindelfobi), "generaliserat ångestsyndrom", "paniksyndrom", "tvångssyndrom" och "posttraumatisk stressyndrom".
Panikattacker är en ingrediens i flera ångeststörningar. Exempelvis kan en spindelfobisk person uppleva en panikattack när han/hon utsätts för spindlar. Man kan inte ha paniksyndrom utan panikattacker. För att få diagnosen paniksyndrom skall följande kriterier uppfyllas:
A) Återkommande oväntade panikattacker (se definitionen av panikattacker ovan).
B) Minst ett av följande har åtföljt minst en av attackerna under minst en månads tid:
1. Ihållande ängslan för att få ytterligare attacker
2. Oro för betydelsen eller följderna av attacken (t ex mista kontrollen, få en hjärtattack, bli tokig)
3. En betydande beteendeförändring med anledning av attackerna
C) Panikattackerna beror inte på direkta fysiologiska effekter av någon substans (t ex missbruksdrog, medicinering) eller någon somatisk sjukdom/skada (t ex hypertyreoidism där sköldkörteln är drabbad).
Man kan ha Paniksyndrom med eller utan agorafobi.
Vad är det för skillnad mellan panikattacker och paniksyndrom?
Panikattacker kan förekomma vid en rad olika psykologiska tillstånd, inte bara vid paniksyndrom (t ex som reaktion på en spindel för en spindelfobiker). För att få diagnosen paniksyndrom krävs, förutom man har återkommande oväntade panikattacker, även att man har något av nedanstående.
1. Ihållande ängslan för att få ytterligare attacker
2. Oro för betydelsen eller följderna av attacken (t ex mista kontrollen, få en hjärtattack, bli tokig)
3. En betydande beteendeförändring med anledningar av attackerna
(Enligt DSM-IV)
En avgränsad episod av intensiv rädsla eller obehag, där minst fyra av följande symptom utvecklas hastigt och når sin kulmen inom tio minuter:
1. Bultande hjärta eller hastig puls
2. Svettning
3. Darrning eller skakning
4. Känsla av att tappa andan
5. Kvävningskänsla
6. Smärta eller obehag i bröstet
7. Illamående eller obehag i magen
8. Svindel, ostadighetskänslor eller matthet
9. Overklighetskänslor
10. Rädsla att mista kontrollen eller bli tokig
11. Dödsskräck
12. Domningar eller stickningar
13. Frossa eller värmevallningar
Agorafobi, som ofta blir en följdsjukdom, definieras enligt DSM-IV som:
1. Rädsla för att befinna sig på platser eller i situationer som det kan vara svårt eller genant att avvika ifrån, eller där hjälp inte är tillgänglig, i händelse av en oväntad eller situationellt predisponerad panikattack eller panikrelaterade symptom. Agorafobi uppträder vanligtvis i situationer som är typiska för störningen, som att vara utanför hemmet på egen hand, befinna sig bland många människor eller stå i kö, stå på en bro, vara på resa med buss, tåg eller bil.
2. Situationerna undviks (t ex genom inskränkt resande) eller uthärdas med betydande obehag eller rädsla för att en panikattack eller panikrelaterade symptom skall uppträda, alternativt uthärdas bara om någon annan person följer med.
3. Rädslan eller det fobiska undvikandet förklaras inte bättre med någon annan psykisk störning som social fobi (t ex undvikandet begränsat till sociala situationer på grund av rädsla för att känna sig besvärad), specifik fobi (t ex undvikandet begränsat till enstaka situationer som hissar), tvångssyndrom (t ex undvikande av smuts hos någon med tvångsföreställningar om att bli förorenad), posttraumatiskt stressyndrom (undvikande av stimuli som förknippas med något allvarligt trauma), eller separationsångest (t ex undvikande att lämna hemmet eller anhöriga).
Panikattacker eller agorafobi kan förekomma vid ett flertal ångeststörningar. Med ångeststörning menas en kategori av psykiska störningar som har det gemensamt att personen lider av ångest i sådan utsträckning att den blir till ett allvarligt hinder när det gäller att leva ett normalt liv. Till ångeststörningar hör "fobier" (agorafobi, social fobi, specifika fobier så som spindelfobi), "generaliserat ångestsyndrom", "paniksyndrom", "tvångssyndrom" och "posttraumatisk stressyndrom".
Panikattacker är en ingrediens i flera ångeststörningar. Exempelvis kan en spindelfobisk person uppleva en panikattack när han/hon utsätts för spindlar. Man kan inte ha paniksyndrom utan panikattacker. För att få diagnosen paniksyndrom skall följande kriterier uppfyllas:
A) Återkommande oväntade panikattacker (se definitionen av panikattacker ovan).
B) Minst ett av följande har åtföljt minst en av attackerna under minst en månads tid:
1. Ihållande ängslan för att få ytterligare attacker
2. Oro för betydelsen eller följderna av attacken (t ex mista kontrollen, få en hjärtattack, bli tokig)
3. En betydande beteendeförändring med anledning av attackerna
C) Panikattackerna beror inte på direkta fysiologiska effekter av någon substans (t ex missbruksdrog, medicinering) eller någon somatisk sjukdom/skada (t ex hypertyreoidism där sköldkörteln är drabbad).
Man kan ha Paniksyndrom med eller utan agorafobi.
Vad är det för skillnad mellan panikattacker och paniksyndrom?
Panikattacker kan förekomma vid en rad olika psykologiska tillstånd, inte bara vid paniksyndrom (t ex som reaktion på en spindel för en spindelfobiker). För att få diagnosen paniksyndrom krävs, förutom man har återkommande oväntade panikattacker, även att man har något av nedanstående.
1. Ihållande ängslan för att få ytterligare attacker
2. Oro för betydelsen eller följderna av attacken (t ex mista kontrollen, få en hjärtattack, bli tokig)
3. En betydande beteendeförändring med anledningar av attackerna
Paniksyndrom
Tillstånd med oro av attackvis karaktär. Attackerna är ofta minutlånga till ca en kvarts varaktighet
Symtom: Ex. på symtom under attackerna är hjärtklappning, svettning, darrningar och svimmningskänsla. Rädsla för döden.
Diagnos: Andra sjukdomar behöver övervägas. Kroppslig sjukdom som orsak behöver utredas. Undersökning av den kroppsliga hälsan i utredningen. Annan psykisk åkomma behöver uteslutas.
Förekomst: Ca 2-5% av befolkningen lider av paniksyndrom. Syndromet är vanligare hos kvinnor och insjuknandet sker ofta i tonåren.
Symtom: Ex. på symtom under attackerna är hjärtklappning, svettning, darrningar och svimmningskänsla. Rädsla för döden.
Diagnos: Andra sjukdomar behöver övervägas. Kroppslig sjukdom som orsak behöver utredas. Undersökning av den kroppsliga hälsan i utredningen. Annan psykisk åkomma behöver uteslutas.
Förekomst: Ca 2-5% av befolkningen lider av paniksyndrom. Syndromet är vanligare hos kvinnor och insjuknandet sker ofta i tonåren.
Vad är panik ångest?
Panikångest kan drabba vem som helst, när som helst och till synes helt utan någon förvarning. Första attacken kanske kommer då du sitter i lugn och ro hemma i vardagsrumssoffan och läser, tittar på TV, umgås med vänner, kopplar av och har det skönt. Helt plötsligt får du en känsla av fruktan att inte få luft. Du får hjärtklappning, smärtor i bröstet, kvävningskänslor, yrsel och ostadighetskänsla.
Du kanske tycker att du ska svimma, känner stickningar i händer och fötter, svettas darrar eller skakar. Du blir alldeles kall eller varm och tror att du drabbats av något allvarligt. Du tror att du ska dö, håller på att bli tokig eller att du kommer att göra något obehärskat under attacken.
Det är inget livshotande som har hänt dig trots den fruktan och de fysiska reaktioner du upplevt under attacken. Ditt psyke har bara överreagerat på en fysisk reaktion i din kropp.
Du blir rädd att åter få en panikattack, går ständigt och spänner dig, reagerar med "katastroftänkande" på minsta lilla fysiska överaktivitet som kan förekomma i din kropp. Du söker ofta hjälp för fysiska åkommor och genomgår olika undersökningar. Läkarna kan inte konstatera något fel, och du tycker att de är inkompetenta och att de nonchalerar dig och dina problem. Du har troligtvis inte berättat hela sanningen för din läkare utan bara de fysiska upplevelser du haft. Du har inte talat om den rädsla du känner inför att åter drabbas av panikattacker.
Detta begränsar ofta den drabbades livsföring till den grad att rädsla och undvikande beteende helt styr den drabbades liv.
