Kan dee.s berättelse
KAN DEE E EN AV VÅRA STOR BLOGGARE MED CA
33 000 UNIKA BESÖKARE VARJE DAG. EN MYCKET
TALANGFULL KONSTNÄRINNA MED EN MODERN HIP
HOP MANGA LOOK STIL...MAN KAN INTE LÅTA BLI
ATT BLI FÖRÄLSKAD I HENNES BILDER... MEN HON
HAR TYVÄRR OXÅ RÅKAT UT FÖR PANIKÅNGEST.
HÄR HENNES BERÄTTELSE.
NI KAN GÅ IN PÅ HENNES BLOGG:
WWW.KANDEEDRAWINGS.BLOGG.SE
"Panikångest kan drabba vem som helst, när som helst
och till synes helt utan någon förvarning. Första attacken
kanske kommer då du sitter i lugn och ro hemma i
vardagsrumssoffan och läser, tittar på TV, umgås med
vänner, kopplar av och har det skönt. Helt plötsligt får
du en känsla av fruktan att inte få luft. Du får
hjärtklappning, smärtor i bröstet, kvävningskänslor,
yrsel och ostadighetskänsla.
Du kanske tycker att du ska svimma, känner stickningar
i händer och fötter, svettas darrar eller skakar. Du blir
alldeles kall eller varm och tror att du drabbats av något
allvarligt. Du tror att du ska dö, håller på att bli tokig eller
att du kommer att göra något obehärskat under attacken.
Det är inget livshotande som har hänt dig trots den fruktan
och de fysiska reaktioner du upplevt under attacken.
Ditt psyke har bara överreagerat på en fysisk reaktion
i din kropp.
Du blir rädd att åter få en panikattack, går ständigt och
spänner dig, reagerar med "katastroftänkande" på
minsta lilla fysiska överaktivitet som kan förekomma
i din kropp"
Anledningen till att jag inte har bloggat något i dag är
just för att det ovan hände i natt. Det blev ambulans
och och akuten. Och jag skäms. Idag har det varit jobbigt,
men jag mår bättre och fick åka hem samma natt. Har
haft lite svårt att andas och hjärtklappningar i några
veckor nu. Vet inte när jag kommer blogga nästa gång.
Min berättelse
Nu tänkte jag som håller i denna bloggen berätta
min historia. hur min panikångest kom...
jag bodde i oslo med min polska kille michal och
hade precis fått reda på att jag var gravid. lyckan
var total för oss båda. vi bestämde att flytta tebax
till sverige.. jag och 2 av mina vänner åkte upp te
oslo för att ta hemma alla saker. michal va kvar i
sverige för att fixa me nya stället.
jag och mina 2 vänner går te ett cafe för att köpa
lite fika och in kommer 3 poliser och haffar oss
och jag fattar inget. vi får åka till häktet och jag
fattar fortfarande inget. mina vänner blir släppta men
inte jag. det ända jag får veta e att jag e misstänkt
för förvaring av narkotika med min kille.
WHAT tänker jag. jag hatar droger och michal håller
ej på med sånt..
jag blir inslängd i en cell, tvyngen att ta av mig helt
naken inför en polis...sen på med kläderna in i en
ny cell och där får jag sitta i 3 helvetes dygn utan
mer förklaring eller snack med någon annan.
det var där helvetet börja. jag åt inget på dom 3
dagarna jag bara drack lite mjölk.
jag bara låg på en tun gul äcklig madrass och bara
grätt och var totalt apatisk. fatta inte vad som hände.
varför e jag inlåst. jag har inget gjort ju.
man låser väl bara in skyldig människor.
jag tappa helt tids uppfattning och mitt egen värde
och hela min värld rasa ihop och lika så jag.
dygn 3 kom en polis in och tog mig på förhör.
där fick jag sitta i en halv dag och de fråga mig saker
jag inte hade en susning om. till slut fatta de att jag var
oskyldig och inte hade med skiten att göra. de kör
mig te bussen. då har jag endast byxor och t-shirt på
mig och luktar svin äckligt. ej duschat på 3 dar eller
byt kläder. 9 timmar satt jag på en buss för att komma
hem till sverige.
kunde se mig själv sitta där men jag var nån annanstans.
kom hem.
killen åkte in i buren i 2 år i oslo.
jag gick hela graviditeten själv. födde sonen själv. och
kämpa som ett ass med panikångesten hela tiden och
då jag trodde jag hade fått kontroll va poliserna och
advokater och allt annat myndighets liknande där och
fick mig att falla tebax med diverse krav och dumma
ideer och förslag.
kunde inte i heller mediniceras för jag var gravid. då
min son var född börja jag med medicin.
zoloft men blev helt galet sjuk av det. inte bättre alltså.
gick regelbundet hos psykolog. åkte en gång in akut på
psysk. men den historian tar jag en annan gång.
den e inte vacker och det värsta jag varit med om.
killen kom hem juli 2007 då var sonen 1 1/2 år och
träffa sin pappa för första gången i sitt liv. jag hade
troget väntat på michal i sverige. i love him.
han flytta in och min panikångest försvann.
17 mars 2008 bestämmde vi oss för att separeras.
vi bråka för mycket. inte så att känslorna försvann
utan vi kom helt enkelt ej överrens. då kom panik
skiten tebax med hög varv. en kill kompis var då och
tog hand om mig i 3 dygn. jag låg som ett koli i sängen
och var vit som ett lik. det e en historia för sig det med.
men vi fortsatte att träffas. på sommaren 2008 blir jag
gravid med michals barn men vi beslutar för abort.
då kommer klart panik skiten tebax igen. men sen lyckas
jag få bra kontroll över den. får jobb och mer rutin på livet.
känns kanon. jag och michal avslutar helt i nov 2008.
sen i jan 2009 ringer han mig 12 på natten och säger att
han ska gifta sig med en tjej han träffat i 2 månader.
jag blir förkrossad och pang panikskiten tebax.
men det går snabbare över för jag har lärt mig bättre nu
att kontrollera den.
27 feb händer det som inte får hända.
kl 18 ringer 2 poliser på min dörr och säger de värsta orden
jag någonsin hört.
- vi beklagar men michal dog i en bil olycka idag kl 14.30
jag svimmar och allt blir svart.
sen följde ett par veckor jag knappt minns. var begravning
minnes stund, advokater, psykologer, barn psykologer osv.
men jag klara det. jag var den som tog hand om ALLT.
och utan panikångest.....
jag e galet stolt över mig själv för det...
bara hoppas på det bästa att det håller i sig..
you never know.
Kims berättelse
Ja du har helt rätt jag har varit med om en
panikångest och bara en i hela mitt liv, det
vill jag verkligen inte uppleva igen. Kunde
inte andas och låg på golvet och kippade
efter luft, har inte mkt minne varför jag fick
den men jag kommer ihåg själva händelsen,
ja jag har haft många svåra stunder i mitt liv
eller den mesta delen har varit svår men nu
dom senaste 3 åren så har jag blivit lycklig och
starkare. Tagit tag i mitt liv och kämpar med
studierna.
Så ja det kan finnas viss sorgsenhet i mina
ögon men det är "spöken från förr" som syns.
ps När jag hade panikångesten så låg jag på
golvet i en dörröppning och mamma fick lov
att hjälpa mig komma ur den. jag var vid
det tillfället bara 17 år.
Jag ber er.. dela med er
Tanken med denna bloggen e att kunna ge råd och hjälp till er
som lider av panikångest eller gjort det.
Här ska man kunna ställa frågor och få råd av andra som har eller
haft det.
Alltså vi ska hjälpa varandra. kommer oxå finnas fakta gällande
panikångest och olika behandlings metoder.
jag vill nu be er dela med er av era erfarenheter gällande panik
ångest. hur ni upplevde det. hur anhöra tog det och hur ni gör för
att hantera det..
skicka eran historia till mig så jag kan publicera den här på sidan.
självklart helt anonymt om så önskar. kanske just du kan hjälpa
någon annan eller kanske få hjälp på vägen av någon..
maila på: [email protected]
TACK PÅ FÖRHAND
KBT
KBT
KBT står för kognitiv beteendeterapi och är en psykoterapeutisk behandlingsmetod som först utvecklades för att behandla ångestsjukdomar och depression. Idag används den vid en mängd besvär såsom ätstörningar, missbruk, kroniska smärttillstånd, sömnproblem mm. I KBT arbetar man främst med att kartlägga och förändra tankar och handlingsmönster som inte är välfungerande och därför orsakar dåligt mående. Behandlingsarbetet inom KBT fokuseras mer på nuet och framtiden än det förflutna.
Hur går behandlingen till?
Varje behandlingstillfälle kallas en session. I KBT träffas terapeut och klient vanligtvis 5-20 gånger och varje session omfattar mellan 45 min och 1 timme. Klient och terapeut samarbetar för att kartlägga tankar o handlingsmönster som inte är ändamålsenliga och hitta alternativ till dessa. Man gör också beteendeanalys för att tydliggöra samspelet mellan klienten och hans/hennes omgivning. Vid varje session följer man en bestämd arbetsplan för att lära sig ett strukturerat sätt att tänka och resonera kring problem. Som klient arbetar du också med hemuppgifter mellan träffarna för att främja träning utanför terapirummet och testa nya tankesätt och antaganden i verkligheten. Hemuppgiften ska väljas så att den ger klienten en rimlig utmaning.
Ett alternativ till KBT kan vara hyposyntes där man arbetar med effektiva, fungerande, enkla metoder för att medvetandegöra och släppa/lösa upp tankar, känslor, föreställningar mm utan att behöva gå in i dess historia. Man uppfattar människan som en varelse där tankar och känslor kommer och går medan medvetenheten består. Det är det som är konstant som man i hyposyntes lägger vikt vid. När människor når den del av sitt inre som är bortom tankar och känslor, behöver de inte längre identifiera sig med tankar och känslor och en frihet inträder.
I hyposyntes omfattar en session 1-1,5 timme och du träffar din terapeut vanligtvis 3-7 gånger beroende på problemens omfattning.
KBT står för kognitiv beteendeterapi och är en psykoterapeutisk behandlingsmetod som först utvecklades för att behandla ångestsjukdomar och depression. Idag används den vid en mängd besvär såsom ätstörningar, missbruk, kroniska smärttillstånd, sömnproblem mm. I KBT arbetar man främst med att kartlägga och förändra tankar och handlingsmönster som inte är välfungerande och därför orsakar dåligt mående. Behandlingsarbetet inom KBT fokuseras mer på nuet och framtiden än det förflutna.
Hur går behandlingen till?
Varje behandlingstillfälle kallas en session. I KBT träffas terapeut och klient vanligtvis 5-20 gånger och varje session omfattar mellan 45 min och 1 timme. Klient och terapeut samarbetar för att kartlägga tankar o handlingsmönster som inte är ändamålsenliga och hitta alternativ till dessa. Man gör också beteendeanalys för att tydliggöra samspelet mellan klienten och hans/hennes omgivning. Vid varje session följer man en bestämd arbetsplan för att lära sig ett strukturerat sätt att tänka och resonera kring problem. Som klient arbetar du också med hemuppgifter mellan träffarna för att främja träning utanför terapirummet och testa nya tankesätt och antaganden i verkligheten. Hemuppgiften ska väljas så att den ger klienten en rimlig utmaning.
Ett alternativ till KBT kan vara hyposyntes där man arbetar med effektiva, fungerande, enkla metoder för att medvetandegöra och släppa/lösa upp tankar, känslor, föreställningar mm utan att behöva gå in i dess historia. Man uppfattar människan som en varelse där tankar och känslor kommer och går medan medvetenheten består. Det är det som är konstant som man i hyposyntes lägger vikt vid. När människor når den del av sitt inre som är bortom tankar och känslor, behöver de inte längre identifiera sig med tankar och känslor och en frihet inträder.
I hyposyntes omfattar en session 1-1,5 timme och du träffar din terapeut vanligtvis 3-7 gånger beroende på problemens omfattning.
Hyposyntes
Hyposyntes
Hyposyntes innehåller flera enkla metoder för förändring. Hyposyntes är inspirerade av och en vidareutveckling från från främst hypnos, NLP och Sedonametoden men det finns också kunskaper och inspiration hämtade från Living Essence och The Work samt traditionell kunskap.
En del metoder har tillkommit intuitivt i sessioner. Alla är väl beprövade.
I Hyposyntes finns enkla väl fungerande redskap som vem som helst kan använda.
Grunden i Hyposyntes
Hyposyntesen i sin kärna utgår från att vi är mycket större än vad vi tror/lärt att vi är, att vi är obegränsade, att vi är skapare av vår verklighet men också att om vi slutar att skapa vår verklighet utifrån våra föreställningar så kommer det som är större att skapa verkligheten genom oss och vi följer med som upplevare i gemenskap med Livet självt och är i obegränsat flöde.
Bortom alla problem, programmeringar, negativa tankar och mönster mm, är vi närvaron och kärleken i vilket allt kan lösas upp.
Här och nu
Med Hyposyntes kan vi lösa upp smärtan från det förflutna, släppa och förändra tankar, få tillgång till mer energi, livsglädje samt våra resurser. Hyposyntesen innehåller olika enkla metoder för förändring och de är väl beprövade. Hyposyntes "gräver" inte i det förflutna utan fokuserar på att medvetandegöra, möta och släppa/lösa det som upplevs som problem nu, oavsett om det handlar om känslomässiga, mentala, psykiska och psykosomatiska problem eller för att ta fram resurser och förmågor.
Vem upplever
I Hyposyntes utgår man från att tankar och känslor kommer och går. Eftersom de kommer och går så kan människan inte vara dessa och man lägger vikt vid det som ser/upplever det som kommer och går. När du inser att du inte är det som kommer och går kan processen, med att se men inte låta sig styras av tankar och känslor, börja.
Med Hyposyntes lärs ut hur du vilar i dig själv och möter känslorna från det förflutna.
Hypnotisk kommunikation
Hypnotisk kommunikation är en del i Hyposyntes och används för att medvetandegöra och förändra, förändra tankar vilka påverkar hjärnans kemi och hur vi känner oss och mår.
Språket används för att lägga problem i det förflutna och flytta en önskad framtida verklighet till nuet. Hypnotisk kommunikation går förbi det analytiska sinnet och gör förändringarna i det undermedvetna, förankrar i känslokroppen.
Trance
När vi arbetar med Hyposyntes så rör vi oss inom alla nivåer av trance, lätt såväl som djupare. Oavsett om trancen är djup eller lite grundare går det enkelt och lätt att göra genomgripande och bestående förändringar. Många upplever det som magiskt men trancen, det hypnotiska språket och de metoder som finns inom Hyposyntes går förbi intellektet och gör jobbet i det undermedvetna.
Metoderna i hyposyntes öppnar för mer energi, glädje och närvaro i ditt liv.
Hyposyntes innehåller flera enkla metoder för förändring. Hyposyntes är inspirerade av och en vidareutveckling från från främst hypnos, NLP och Sedonametoden men det finns också kunskaper och inspiration hämtade från Living Essence och The Work samt traditionell kunskap.
En del metoder har tillkommit intuitivt i sessioner. Alla är väl beprövade.
I Hyposyntes finns enkla väl fungerande redskap som vem som helst kan använda.
Grunden i Hyposyntes
Hyposyntesen i sin kärna utgår från att vi är mycket större än vad vi tror/lärt att vi är, att vi är obegränsade, att vi är skapare av vår verklighet men också att om vi slutar att skapa vår verklighet utifrån våra föreställningar så kommer det som är större att skapa verkligheten genom oss och vi följer med som upplevare i gemenskap med Livet självt och är i obegränsat flöde.
Bortom alla problem, programmeringar, negativa tankar och mönster mm, är vi närvaron och kärleken i vilket allt kan lösas upp.
Här och nu
Med Hyposyntes kan vi lösa upp smärtan från det förflutna, släppa och förändra tankar, få tillgång till mer energi, livsglädje samt våra resurser. Hyposyntesen innehåller olika enkla metoder för förändring och de är väl beprövade. Hyposyntes "gräver" inte i det förflutna utan fokuserar på att medvetandegöra, möta och släppa/lösa det som upplevs som problem nu, oavsett om det handlar om känslomässiga, mentala, psykiska och psykosomatiska problem eller för att ta fram resurser och förmågor.
Vem upplever
I Hyposyntes utgår man från att tankar och känslor kommer och går. Eftersom de kommer och går så kan människan inte vara dessa och man lägger vikt vid det som ser/upplever det som kommer och går. När du inser att du inte är det som kommer och går kan processen, med att se men inte låta sig styras av tankar och känslor, börja.
Med Hyposyntes lärs ut hur du vilar i dig själv och möter känslorna från det förflutna.
Hypnotisk kommunikation
Hypnotisk kommunikation är en del i Hyposyntes och används för att medvetandegöra och förändra, förändra tankar vilka påverkar hjärnans kemi och hur vi känner oss och mår.
Språket används för att lägga problem i det förflutna och flytta en önskad framtida verklighet till nuet. Hypnotisk kommunikation går förbi det analytiska sinnet och gör förändringarna i det undermedvetna, förankrar i känslokroppen.
Trance
När vi arbetar med Hyposyntes så rör vi oss inom alla nivåer av trance, lätt såväl som djupare. Oavsett om trancen är djup eller lite grundare går det enkelt och lätt att göra genomgripande och bestående förändringar. Många upplever det som magiskt men trancen, det hypnotiska språket och de metoder som finns inom Hyposyntes går förbi intellektet och gör jobbet i det undermedvetna.
Metoderna i hyposyntes öppnar för mer energi, glädje och närvaro i ditt liv.
Hypnos
Hypnos har länge följts av missförstånd och fördomar. Hypnos betyder, som de flesta kanske vet vid det här laget, sömn på grekiska. Trots namnet så är hypnos ett vaket tillstånd där du är djupt avslappnad och fokuserad inåt, ett förändrat medvetandetillstånd.
Ett förändrat medvetandetillstånd kan du uppleva i många andra sammanhang, alla tillstånd där du är djupt koncentrerad och har stängt av ljud utifrån,
t ex om du är djupt inne en bok, lyssnar på musik eller är i en skapande aktivitet.
Ett förändrat medvetandetillstånd kan du också uppleva i frigörande andning, meditation, när du är ute och joggar, vid djup bön yoga, dagdrömmeri mm.
När du blir ledd in i detta förändrade medvetandetillstånd (hypnos) så har du naturligtvis möjlighet att gå mycket djupare än om du t ex är ute och joggar i skogen. Du blir mindre medveten om din kropp och kan uppleva olika sensationer i den samt att du kan få en känsla av att vara ett med allt.
Fysiologiskt
Det som händer rent fysiologiskt när du går in i hypnos är att hjärnvågorna saktar ner och du får samma välgörande effekt som vi meditation.
Det finns vetenskapligt bevisat, genom studier av munkar, att när hjärnvågorna regelbundet får sakta ner så ökar området i hjärnan som får oss att känna välbefinnande och glädje.
De olika hastigheterna i svängningarna på hjärnvågorna benämns beta, alpha, theta och delta.
Beta-nivå
Vårt dagsmedvetna ligger på Beta-nivå (14-30 Hz). Vakenhet, handling, beslut, muskelaktivering, tal, koncentration, uppfattningsförmåga, synskärpa, hand-öga koordination nya ideér och lösningar blixtrar förbi.
Stressnivån ligger på 20-30 Hz och är förödande för kropp och själ om det får fortgå.
Alpha-nivå
Är vi mer eller mindre djupt avslappnade går hjärnvågorna ner till alpha-nivå (7-14 Hz).
Visualisering, avslappning, koncentration, kreativitet, rädslor försvinner, befriande känsla av frid och av att må bra, problemlösning, nya idéer, alphavågor reducerar stress och på djupare nivå kommer meditation och hypnos/självhypnos.
Vi kan uppleva alpha-nivån när vi går i naturen, lyssnar på musik eller om vi kört bil en lång sträcka utan att minnas så har vi varit på alphanivå (lätt trance).
Detta tillstånd bör vi unna oss en stund varje dag och är extra viktigt att åstadkomma om vi har ett stressigt liv, känner att vi har svårt att varva ner.
Theta-nivå
Det omedvetna, Theta-nivå (4-7 Hz). Minne, omprogrammering av sinnet, reducera stress, ökar kreativiteten, intuition, minnas drömmar, intensifierar inlärning, meditation, hypnos/självhypnos. Att komma ner på thetanivå kräver träning eller att man får hjälp av någon som inducerar det hypnotiska tillståndet. Ett annat alternativ är att man hjälper hjärnan komma ned på denna frekvens genom att lyssna på inspelat ljud med thetavågor.
Delta-nivå
Delta-nivå (0,5-3,5 Hz). Sömn, läkning och återhämtning, tillgängliggörande aktivitet i det undermedvetna (t ex genom drömmar).
Ett förändrat medvetandetillstånd kan du uppleva i många andra sammanhang, alla tillstånd där du är djupt koncentrerad och har stängt av ljud utifrån,
t ex om du är djupt inne en bok, lyssnar på musik eller är i en skapande aktivitet.
Ett förändrat medvetandetillstånd kan du också uppleva i frigörande andning, meditation, när du är ute och joggar, vid djup bön yoga, dagdrömmeri mm.
När du blir ledd in i detta förändrade medvetandetillstånd (hypnos) så har du naturligtvis möjlighet att gå mycket djupare än om du t ex är ute och joggar i skogen. Du blir mindre medveten om din kropp och kan uppleva olika sensationer i den samt att du kan få en känsla av att vara ett med allt.
Fysiologiskt
Det som händer rent fysiologiskt när du går in i hypnos är att hjärnvågorna saktar ner och du får samma välgörande effekt som vi meditation.
Det finns vetenskapligt bevisat, genom studier av munkar, att när hjärnvågorna regelbundet får sakta ner så ökar området i hjärnan som får oss att känna välbefinnande och glädje.
De olika hastigheterna i svängningarna på hjärnvågorna benämns beta, alpha, theta och delta.
Beta-nivå
Vårt dagsmedvetna ligger på Beta-nivå (14-30 Hz). Vakenhet, handling, beslut, muskelaktivering, tal, koncentration, uppfattningsförmåga, synskärpa, hand-öga koordination nya ideér och lösningar blixtrar förbi.
Stressnivån ligger på 20-30 Hz och är förödande för kropp och själ om det får fortgå.
Alpha-nivå
Är vi mer eller mindre djupt avslappnade går hjärnvågorna ner till alpha-nivå (7-14 Hz).
Visualisering, avslappning, koncentration, kreativitet, rädslor försvinner, befriande känsla av frid och av att må bra, problemlösning, nya idéer, alphavågor reducerar stress och på djupare nivå kommer meditation och hypnos/självhypnos.
Vi kan uppleva alpha-nivån när vi går i naturen, lyssnar på musik eller om vi kört bil en lång sträcka utan att minnas så har vi varit på alphanivå (lätt trance).
Detta tillstånd bör vi unna oss en stund varje dag och är extra viktigt att åstadkomma om vi har ett stressigt liv, känner att vi har svårt att varva ner.
Theta-nivå
Det omedvetna, Theta-nivå (4-7 Hz). Minne, omprogrammering av sinnet, reducera stress, ökar kreativiteten, intuition, minnas drömmar, intensifierar inlärning, meditation, hypnos/självhypnos. Att komma ner på thetanivå kräver träning eller att man får hjälp av någon som inducerar det hypnotiska tillståndet. Ett annat alternativ är att man hjälper hjärnan komma ned på denna frekvens genom att lyssna på inspelat ljud med thetavågor.
Delta-nivå
Delta-nivå (0,5-3,5 Hz). Sömn, läkning och återhämtning, tillgängliggörande aktivitet i det undermedvetna (t ex genom drömmar).
sairamas metoder
Coaching / Terapi
I Sai Rama kan vi erbjuda hyposyntescoaching, hyposyntesterapi och hypnosterapi.
Hyposyntes
Hyposyntes är enkla kraftfulla metoder och hypnotisk kommunikation för att medvetandegöra det som är omedvetet samt lösa upp rädslor, ångest oro mm. Hyposyntes är enkelt men svårt att beskriva, en personlig upplevelse behövs.
Hyposyntes - Panikångest - Social fobi
Vanliga problem idag är panikångest och social fobi och många får medicin men med Hyposyntesens enkla metoder kan du göra dig fri. Social fobi är i sin kärna rädsla för att inte duga och i sessionerna arbetar vi bl.a. med självkänslan.
Panikångest är som ett skenande tåg och du får hjälp att se att du inte behöver vara på tåget.
Hypnos
Hypnos är ett fullständigt naturligt och normalt tillstånd där kroppen slappnar av och tankarna får ro. Hypnos är ingen terapi i sig själv utan redskapet för att nå djupare i dig själv. I det hypnotiska tillståndet kan du komma i kontakt med det som glömts och gömts i det undermedvetna och bli fri från svåra upplevelser i det förflutna. En bonus med hypnosen är ofta att du sover bättre och känner dig lugnare.
För vilka
Hyposyntes och hypnos passar de flesta och kan arbeta med de flesta problem. Ring gärna och fråga om du är osäker om just ditt problem passar för metoderna.
Vissa av metoderna i Hyposyntes kan du använda även i vardagen för att hjälpa dig själv.
Mångfalden i olika enkla hyposyntesmetoder och utbildningens utformning gör att Sai Ramas coacher och terapeuter har kompetens att hantera de flesta problem.
Resultat - Tid
Hypnos och metoderna i Hyposyntes är mycket kraftfulla då de arbetar med det undermedvetna.
Det är alltid svårt att säga hur många gånger som behövs men en riktlinje är tre till sju gånger. Alla är vi olika och det går inte att säga ett bestämt antal. Oavsett så kan du räkna med att det går betydligt snabbare än i traditionell terapi.
www.sairama.se
I Sai Rama kan vi erbjuda hyposyntescoaching, hyposyntesterapi och hypnosterapi.
Hyposyntes
Hyposyntes är enkla kraftfulla metoder och hypnotisk kommunikation för att medvetandegöra det som är omedvetet samt lösa upp rädslor, ångest oro mm. Hyposyntes är enkelt men svårt att beskriva, en personlig upplevelse behövs.
Hyposyntes - Panikångest - Social fobi
Vanliga problem idag är panikångest och social fobi och många får medicin men med Hyposyntesens enkla metoder kan du göra dig fri. Social fobi är i sin kärna rädsla för att inte duga och i sessionerna arbetar vi bl.a. med självkänslan.
Panikångest är som ett skenande tåg och du får hjälp att se att du inte behöver vara på tåget.
Hypnos
Hypnos är ett fullständigt naturligt och normalt tillstånd där kroppen slappnar av och tankarna får ro. Hypnos är ingen terapi i sig själv utan redskapet för att nå djupare i dig själv. I det hypnotiska tillståndet kan du komma i kontakt med det som glömts och gömts i det undermedvetna och bli fri från svåra upplevelser i det förflutna. En bonus med hypnosen är ofta att du sover bättre och känner dig lugnare.
För vilka
Hyposyntes och hypnos passar de flesta och kan arbeta med de flesta problem. Ring gärna och fråga om du är osäker om just ditt problem passar för metoderna.
Vissa av metoderna i Hyposyntes kan du använda även i vardagen för att hjälpa dig själv.
Mångfalden i olika enkla hyposyntesmetoder och utbildningens utformning gör att Sai Ramas coacher och terapeuter har kompetens att hantera de flesta problem.
Resultat - Tid
Hypnos och metoderna i Hyposyntes är mycket kraftfulla då de arbetar med det undermedvetna.
Det är alltid svårt att säga hur många gånger som behövs men en riktlinje är tre till sju gånger. Alla är vi olika och det går inte att säga ett bestämt antal. Oavsett så kan du räkna med att det går betydligt snabbare än i traditionell terapi.
www.sairama.se
kerstin hellströms metod
Du kan själv behandla din panikångest, men var beredd på att det kan ta tid.
– Många gör misstaget att försöka göra för mycket på en gång. Så misslyckas man och vågar kanske inte försöka igen, säger Kerstin Hellström, legitimerad psykoterapeut.
Hon behandlar bland annat panikångest med kognitiv beteendeterapi. Det krävs motivation, tålamod och hårt arbete.
Man ska börja på låg nivå och inte jämföra sig med andra, menar hon.
– Det kan vara ett stort steg bara att lyckas ta sig fram och tillbaka till brevlådan och att sedan träna konsekvent på det tills det känns allt mindre obehagligt.
Kerstin Hellström har tagit fram en enkel metod i nio steg som kan vara till hjälp.
– Forskning visar att tio, femton procent med panikångest kan bli bra på ett så lätt sätt. I de fall det inte fungerar ska man försöka söka någon som arbetar med kognitiv beteendeterapi, säger Kerstin Hellström
fy Börja med att skriva ner dina problem så konkret du kan.
Exempel: Jag får ångest varje gång jag går utanför mitt hem.
fy Skriv ner vad du inte kan göra på grund av problemen.
Exempel: Jag kan inte gå och handla själv.
fy Skriv ner vad du skulle kunna träna på och hur mycket obehag du då skulle känna på skalan 0=inget obehag till 100=maximalt obehag.
Exempel: Gå till brevlådan varje dag: 60. Gå ner till centrum varje dag: 95.
fy Bestäm dig för vad du ska träna på och hur ofta och bestäm dig i förväg. Träna även när det känns svårare. Måttet på framgång är hur mycket du kan göra trots din ångest.
Exempel: Gå en promenad varje dag.
fy Skriv ner vad du har att vinna med träningen.
Exempel: Jag kan handla själv och börja arbeta igen.
Skriv ner vad du är rädd för och tror ska hända.
Exempel: Jag kommer att dö om jag går en promenad.
fy Fråga dig vilka bevis du har för att det du är rädd för verkligen ska hända.
Exempel: Hur logiskt är det att jag ska dö när jag promenerar?
fy Börja träna. Skriv upp varje gång.
Exempel: Datum och tid: 17/11 kl 10.15–10.30. Uppgift: Promenerade runt kvarteret. Uppskattad ångest: 70.
Hur gick det? Fick hjärtklappning i början.
Varför blev det så? Var rädd att svimma. Det gick över när jag närmade mig hemmet.
bo Träna på samma uppgift tills du är redo för nästa. Ha tålamod. Varje litet steg har betydelse. Du känner kanske ett visst obehag även efter lång tid, men klarar ändå av det. Ta om möjligt hjälp av en närstående.
– Många gör misstaget att försöka göra för mycket på en gång. Så misslyckas man och vågar kanske inte försöka igen, säger Kerstin Hellström, legitimerad psykoterapeut.
Hon behandlar bland annat panikångest med kognitiv beteendeterapi. Det krävs motivation, tålamod och hårt arbete.
Man ska börja på låg nivå och inte jämföra sig med andra, menar hon.
– Det kan vara ett stort steg bara att lyckas ta sig fram och tillbaka till brevlådan och att sedan träna konsekvent på det tills det känns allt mindre obehagligt.
Kerstin Hellström har tagit fram en enkel metod i nio steg som kan vara till hjälp.
– Forskning visar att tio, femton procent med panikångest kan bli bra på ett så lätt sätt. I de fall det inte fungerar ska man försöka söka någon som arbetar med kognitiv beteendeterapi, säger Kerstin Hellström
fy Börja med att skriva ner dina problem så konkret du kan.
Exempel: Jag får ångest varje gång jag går utanför mitt hem.
fy Skriv ner vad du inte kan göra på grund av problemen.
Exempel: Jag kan inte gå och handla själv.
fy Skriv ner vad du skulle kunna träna på och hur mycket obehag du då skulle känna på skalan 0=inget obehag till 100=maximalt obehag.
Exempel: Gå till brevlådan varje dag: 60. Gå ner till centrum varje dag: 95.
fy Bestäm dig för vad du ska träna på och hur ofta och bestäm dig i förväg. Träna även när det känns svårare. Måttet på framgång är hur mycket du kan göra trots din ångest.
Exempel: Gå en promenad varje dag.
fy Skriv ner vad du har att vinna med träningen.
Exempel: Jag kan handla själv och börja arbeta igen.
Skriv ner vad du är rädd för och tror ska hända.
Exempel: Jag kommer att dö om jag går en promenad.
fy Fråga dig vilka bevis du har för att det du är rädd för verkligen ska hända.
Exempel: Hur logiskt är det att jag ska dö när jag promenerar?
fy Börja träna. Skriv upp varje gång.
Exempel: Datum och tid: 17/11 kl 10.15–10.30. Uppgift: Promenerade runt kvarteret. Uppskattad ångest: 70.
Hur gick det? Fick hjärtklappning i början.
Varför blev det så? Var rädd att svimma. Det gick över när jag närmade mig hemmet.
bo Träna på samma uppgift tills du är redo för nästa. Ha tålamod. Varje litet steg har betydelse. Du känner kanske ett visst obehag även efter lång tid, men klarar ändå av det. Ta om möjligt hjälp av en närstående.
stödperson
Stödperson
I många lägen kan man vara i behov av att ha någon som följer med till t.ex. läkare, arbetsförmedling, försäkringskassa för att klara av kontakten. Om man upplever en stark oro kan det också vara svårt att efteråt komma ihåg vad som egentligen har sagts. Det kan också gälla besök hos din terapeut. Om du behöver stödperson som följer med kan SPS ge råd om hur du ska gå tillväga.
Steg för steg – så blir du lugnare
lugn
I många lägen kan man vara i behov av att ha någon som följer med till t.ex. läkare, arbetsförmedling, försäkringskassa för att klara av kontakten. Om man upplever en stark oro kan det också vara svårt att efteråt komma ihåg vad som egentligen har sagts. Det kan också gälla besök hos din terapeut. Om du behöver stödperson som följer med kan SPS ge råd om hur du ska gå tillväga.
Steg för steg – så blir du lugnare
lugn
Terapi
Terapi
Den psykologiska behandlingsmetod som visat sig ge bästa resultatet vid panikångest, social fobi och tvångssyndrom är kognetiv beteendeterapi, KBT. Det innebär oftast att man konfronterar problemet och gradvis med stöd vänjer sig vid att uthärda situationer som tidigare kändes svåra.
Man börjar med mindre obehagliga situationer, och kan sedan gå vidare kanske till det som kändes allra värst, för att så småningom uppleva att obehaget minskar eller försvinner.
Fördelen med KBT-terapin är att resultatet har visat sig mer bestående, än när man använt medicin och sedan slutar.
Försök också här ta reda på så mycket som möjligt i förväg om terapin, och om terapeutens förkunskap så att du känner dig trygg. Tyvärr kan det i dagens läge vara lite svårt att få tag på terapeuter som har tillräcklig erfarenhet och kunskap om dessa metoder.
Den som bara är måttligt drabbad kan givetvis träna på egen hand, eller med stöd av någon god vän eller anhörig. Den som har svårare problem kan ofta behöva stöd av någon medicin åtminstone i början av terapin för att orka ta till sig den.
Behandling
Vårdtagaren träffar läkare i början av behandlingen. Vårdtagaren beskriver symtom/panikattacker och diagnos övervägs. Ibland behövs längre tids samtal för att bearbeta situationen. Friande besked avseende kroppslig sjukdom är angeläget. Ibland kan t.o.m. hjärtinfarkt misstänkas under attacken p.g.a. symtomens svårighetsgrad. Den ångest som ger svåra symtom kan både om den är en direkt följd av yttre omständigheter eller oförklarbar, av "inre" karaktär, mildras vid möjlighet att med en vårdgivare som ger förtroende tala om sin situation. Att få någon att tala med och stöd till utveckling är väg att bli bättre. Individen kan hitta sidor som är positiva och utveckla dessa.
Att se över livsföring, med motion, kost, koffeinintag kan likaså vara åtgärder som ökar välbefinnandet. Avslappning och självträning upplevs av många som värdefullt. För en del vårdtagare är situationen svår och medicinering övervägs i samråd med vårdgivaren. Det görs bedömning om en längre tids samtalsterapi för att bearbeta konflikter kan vara möjligt. I många behandlingsteam finns även möjligheter att få hjälp av sjukgymnast eller t.ex. arbetsterapeut. Innan medicinering övervägs är det bra att se över livsföring om något till det bättre kan göras.
Bra kosthållning, motion, minska alkohol och kaffeintag, kan vara åtgärder som har effekt. Alkohol ger ångest och depression som bakruseffekt. Ibland kan situationen förbättras med dessa åtgärder. Individen kan hitta ett mellanläge, där harmoni ändå överväger. För en del vårdtagare är situationen under en tid så svår att det inte fungerar utan medicinering. Psykofarmaka övervägs då.
Det finns en del allmänna råd om de psykofarmaka som övervägs. Medicinen kan intagas tillfälligt eller stadigvarande. En tillfälligt intagen tablett kan beroende på halveringstid, som anges i FASS sitta i flera dygn. Det är stora individuella skillnader. Efter stadigvarande medicinering finns också medicineringen kvar, sakta sjunkande efter sista intagen dos, kan ofta gälla flera dygns kvareffekt.
Om vårdtagaren har en eller flera andra mediciner finns även angivet i FASS om de kan samverka, dvs. interagera på ett sätt att koncentration-erna av läkemedlen påverkas. Många läkemedel påverkar salivmängden i munhålan och extra hygien med borstning, fluor och tandläkarbesök är bra.
Läkemedel för ångest är olämpliga att kombinera med alkohol. Ruseffekterna kan bli oförutsägbara och förstärkta. Vid planerad graviditet eller amning är det angeläget med samråd med vårdgivaren då det kan bli fosterpåverkan. Äldre människor är oftast känsligare för medicinering och behöver lägre doser.
Kognitiv beteendeterapi är också en behandlingsmetod som visat sig bra vid dessa diagnoser.
Att se över livsföring, med motion, kost, koffeinintag kan likaså vara åtgärder som ökar välbefinnandet. Avslappning och självträning upplevs av många som värdefullt. För en del vårdtagare är situationen svår och medicinering övervägs i samråd med vårdgivaren. Det görs bedömning om en längre tids samtalsterapi för att bearbeta konflikter kan vara möjligt. I många behandlingsteam finns även möjligheter att få hjälp av sjukgymnast eller t.ex. arbetsterapeut. Innan medicinering övervägs är det bra att se över livsföring om något till det bättre kan göras.
Bra kosthållning, motion, minska alkohol och kaffeintag, kan vara åtgärder som har effekt. Alkohol ger ångest och depression som bakruseffekt. Ibland kan situationen förbättras med dessa åtgärder. Individen kan hitta ett mellanläge, där harmoni ändå överväger. För en del vårdtagare är situationen under en tid så svår att det inte fungerar utan medicinering. Psykofarmaka övervägs då.
Det finns en del allmänna råd om de psykofarmaka som övervägs. Medicinen kan intagas tillfälligt eller stadigvarande. En tillfälligt intagen tablett kan beroende på halveringstid, som anges i FASS sitta i flera dygn. Det är stora individuella skillnader. Efter stadigvarande medicinering finns också medicineringen kvar, sakta sjunkande efter sista intagen dos, kan ofta gälla flera dygns kvareffekt.
Om vårdtagaren har en eller flera andra mediciner finns även angivet i FASS om de kan samverka, dvs. interagera på ett sätt att koncentration-erna av läkemedlen påverkas. Många läkemedel påverkar salivmängden i munhålan och extra hygien med borstning, fluor och tandläkarbesök är bra.
Läkemedel för ångest är olämpliga att kombinera med alkohol. Ruseffekterna kan bli oförutsägbara och förstärkta. Vid planerad graviditet eller amning är det angeläget med samråd med vårdgivaren då det kan bli fosterpåverkan. Äldre människor är oftast känsligare för medicinering och behöver lägre doser.
Kognitiv beteendeterapi är också en behandlingsmetod som visat sig bra vid dessa diagnoser.
Diagnos
Diagnos
(Enligt DSM-IV)
En avgränsad episod av intensiv rädsla eller obehag, där minst fyra av följande symptom utvecklas hastigt och når sin kulmen inom tio minuter:
1. Bultande hjärta eller hastig puls
2. Svettning
3. Darrning eller skakning
4. Känsla av att tappa andan
5. Kvävningskänsla
6. Smärta eller obehag i bröstet
7. Illamående eller obehag i magen
8. Svindel, ostadighetskänslor eller matthet
9. Overklighetskänslor
10. Rädsla att mista kontrollen eller bli tokig
11. Dödsskräck
12. Domningar eller stickningar
13. Frossa eller värmevallningar
Agorafobi, som ofta blir en följdsjukdom, definieras enligt DSM-IV som:
1. Rädsla för att befinna sig på platser eller i situationer som det kan vara svårt eller genant att avvika ifrån, eller där hjälp inte är tillgänglig, i händelse av en oväntad eller situationellt predisponerad panikattack eller panikrelaterade symptom. Agorafobi uppträder vanligtvis i situationer som är typiska för störningen, som att vara utanför hemmet på egen hand, befinna sig bland många människor eller stå i kö, stå på en bro, vara på resa med buss, tåg eller bil.
2. Situationerna undviks (t ex genom inskränkt resande) eller uthärdas med betydande obehag eller rädsla för att en panikattack eller panikrelaterade symptom skall uppträda, alternativt uthärdas bara om någon annan person följer med.
3. Rädslan eller det fobiska undvikandet förklaras inte bättre med någon annan psykisk störning som social fobi (t ex undvikandet begränsat till sociala situationer på grund av rädsla för att känna sig besvärad), specifik fobi (t ex undvikandet begränsat till enstaka situationer som hissar), tvångssyndrom (t ex undvikande av smuts hos någon med tvångsföreställningar om att bli förorenad), posttraumatiskt stressyndrom (undvikande av stimuli som förknippas med något allvarligt trauma), eller separationsångest (t ex undvikande att lämna hemmet eller anhöriga).
Panikattacker eller agorafobi kan förekomma vid ett flertal ångeststörningar. Med ångeststörning menas en kategori av psykiska störningar som har det gemensamt att personen lider av ångest i sådan utsträckning att den blir till ett allvarligt hinder när det gäller att leva ett normalt liv. Till ångeststörningar hör "fobier" (agorafobi, social fobi, specifika fobier så som spindelfobi), "generaliserat ångestsyndrom", "paniksyndrom", "tvångssyndrom" och "posttraumatisk stressyndrom".
Panikattacker är en ingrediens i flera ångeststörningar. Exempelvis kan en spindelfobisk person uppleva en panikattack när han/hon utsätts för spindlar. Man kan inte ha paniksyndrom utan panikattacker. För att få diagnosen paniksyndrom skall följande kriterier uppfyllas:
A) Återkommande oväntade panikattacker (se definitionen av panikattacker ovan).
B) Minst ett av följande har åtföljt minst en av attackerna under minst en månads tid:
1. Ihållande ängslan för att få ytterligare attacker
2. Oro för betydelsen eller följderna av attacken (t ex mista kontrollen, få en hjärtattack, bli tokig)
3. En betydande beteendeförändring med anledning av attackerna
C) Panikattackerna beror inte på direkta fysiologiska effekter av någon substans (t ex missbruksdrog, medicinering) eller någon somatisk sjukdom/skada (t ex hypertyreoidism där sköldkörteln är drabbad).
Man kan ha Paniksyndrom med eller utan agorafobi.
Vad är det för skillnad mellan panikattacker och paniksyndrom?
Panikattacker kan förekomma vid en rad olika psykologiska tillstånd, inte bara vid paniksyndrom (t ex som reaktion på en spindel för en spindelfobiker). För att få diagnosen paniksyndrom krävs, förutom man har återkommande oväntade panikattacker, även att man har något av nedanstående.
1. Ihållande ängslan för att få ytterligare attacker
2. Oro för betydelsen eller följderna av attacken (t ex mista kontrollen, få en hjärtattack, bli tokig)
3. En betydande beteendeförändring med anledningar av attackerna
(Enligt DSM-IV)
En avgränsad episod av intensiv rädsla eller obehag, där minst fyra av följande symptom utvecklas hastigt och når sin kulmen inom tio minuter:
1. Bultande hjärta eller hastig puls
2. Svettning
3. Darrning eller skakning
4. Känsla av att tappa andan
5. Kvävningskänsla
6. Smärta eller obehag i bröstet
7. Illamående eller obehag i magen
8. Svindel, ostadighetskänslor eller matthet
9. Overklighetskänslor
10. Rädsla att mista kontrollen eller bli tokig
11. Dödsskräck
12. Domningar eller stickningar
13. Frossa eller värmevallningar
Agorafobi, som ofta blir en följdsjukdom, definieras enligt DSM-IV som:
1. Rädsla för att befinna sig på platser eller i situationer som det kan vara svårt eller genant att avvika ifrån, eller där hjälp inte är tillgänglig, i händelse av en oväntad eller situationellt predisponerad panikattack eller panikrelaterade symptom. Agorafobi uppträder vanligtvis i situationer som är typiska för störningen, som att vara utanför hemmet på egen hand, befinna sig bland många människor eller stå i kö, stå på en bro, vara på resa med buss, tåg eller bil.
2. Situationerna undviks (t ex genom inskränkt resande) eller uthärdas med betydande obehag eller rädsla för att en panikattack eller panikrelaterade symptom skall uppträda, alternativt uthärdas bara om någon annan person följer med.
3. Rädslan eller det fobiska undvikandet förklaras inte bättre med någon annan psykisk störning som social fobi (t ex undvikandet begränsat till sociala situationer på grund av rädsla för att känna sig besvärad), specifik fobi (t ex undvikandet begränsat till enstaka situationer som hissar), tvångssyndrom (t ex undvikande av smuts hos någon med tvångsföreställningar om att bli förorenad), posttraumatiskt stressyndrom (undvikande av stimuli som förknippas med något allvarligt trauma), eller separationsångest (t ex undvikande att lämna hemmet eller anhöriga).
Panikattacker eller agorafobi kan förekomma vid ett flertal ångeststörningar. Med ångeststörning menas en kategori av psykiska störningar som har det gemensamt att personen lider av ångest i sådan utsträckning att den blir till ett allvarligt hinder när det gäller att leva ett normalt liv. Till ångeststörningar hör "fobier" (agorafobi, social fobi, specifika fobier så som spindelfobi), "generaliserat ångestsyndrom", "paniksyndrom", "tvångssyndrom" och "posttraumatisk stressyndrom".
Panikattacker är en ingrediens i flera ångeststörningar. Exempelvis kan en spindelfobisk person uppleva en panikattack när han/hon utsätts för spindlar. Man kan inte ha paniksyndrom utan panikattacker. För att få diagnosen paniksyndrom skall följande kriterier uppfyllas:
A) Återkommande oväntade panikattacker (se definitionen av panikattacker ovan).
B) Minst ett av följande har åtföljt minst en av attackerna under minst en månads tid:
1. Ihållande ängslan för att få ytterligare attacker
2. Oro för betydelsen eller följderna av attacken (t ex mista kontrollen, få en hjärtattack, bli tokig)
3. En betydande beteendeförändring med anledning av attackerna
C) Panikattackerna beror inte på direkta fysiologiska effekter av någon substans (t ex missbruksdrog, medicinering) eller någon somatisk sjukdom/skada (t ex hypertyreoidism där sköldkörteln är drabbad).
Man kan ha Paniksyndrom med eller utan agorafobi.
Vad är det för skillnad mellan panikattacker och paniksyndrom?
Panikattacker kan förekomma vid en rad olika psykologiska tillstånd, inte bara vid paniksyndrom (t ex som reaktion på en spindel för en spindelfobiker). För att få diagnosen paniksyndrom krävs, förutom man har återkommande oväntade panikattacker, även att man har något av nedanstående.
1. Ihållande ängslan för att få ytterligare attacker
2. Oro för betydelsen eller följderna av attacken (t ex mista kontrollen, få en hjärtattack, bli tokig)
3. En betydande beteendeförändring med anledningar av attackerna
Paniksyndrom
Tillstånd med oro av attackvis karaktär. Attackerna är ofta minutlånga till ca en kvarts varaktighet
Symtom: Ex. på symtom under attackerna är hjärtklappning, svettning, darrningar och svimmningskänsla. Rädsla för döden.
Diagnos: Andra sjukdomar behöver övervägas. Kroppslig sjukdom som orsak behöver utredas. Undersökning av den kroppsliga hälsan i utredningen. Annan psykisk åkomma behöver uteslutas.
Förekomst: Ca 2-5% av befolkningen lider av paniksyndrom. Syndromet är vanligare hos kvinnor och insjuknandet sker ofta i tonåren.
Symtom: Ex. på symtom under attackerna är hjärtklappning, svettning, darrningar och svimmningskänsla. Rädsla för döden.
Diagnos: Andra sjukdomar behöver övervägas. Kroppslig sjukdom som orsak behöver utredas. Undersökning av den kroppsliga hälsan i utredningen. Annan psykisk åkomma behöver uteslutas.
Förekomst: Ca 2-5% av befolkningen lider av paniksyndrom. Syndromet är vanligare hos kvinnor och insjuknandet sker ofta i tonåren.
Vad är panik ångest?
Panikångest kan drabba vem som helst, när som helst och till synes helt utan någon förvarning. Första attacken kanske kommer då du sitter i lugn och ro hemma i vardagsrumssoffan och läser, tittar på TV, umgås med vänner, kopplar av och har det skönt. Helt plötsligt får du en känsla av fruktan att inte få luft. Du får hjärtklappning, smärtor i bröstet, kvävningskänslor, yrsel och ostadighetskänsla.
Du kanske tycker att du ska svimma, känner stickningar i händer och fötter, svettas darrar eller skakar. Du blir alldeles kall eller varm och tror att du drabbats av något allvarligt. Du tror att du ska dö, håller på att bli tokig eller att du kommer att göra något obehärskat under attacken.
Det är inget livshotande som har hänt dig trots den fruktan och de fysiska reaktioner du upplevt under attacken. Ditt psyke har bara överreagerat på en fysisk reaktion i din kropp.
Du blir rädd att åter få en panikattack, går ständigt och spänner dig, reagerar med "katastroftänkande" på minsta lilla fysiska överaktivitet som kan förekomma i din kropp. Du söker ofta hjälp för fysiska åkommor och genomgår olika undersökningar. Läkarna kan inte konstatera något fel, och du tycker att de är inkompetenta och att de nonchalerar dig och dina problem. Du har troligtvis inte berättat hela sanningen för din läkare utan bara de fysiska upplevelser du haft. Du har inte talat om den rädsla du känner inför att åter drabbas av panikattacker.
Detta begränsar ofta den drabbades livsföring till den grad att rädsla och undvikande beteende helt styr den drabbades liv.
