Vårdtagaren träffar läkare i början av behandlingen. Vårdtagaren beskriver symtom/panikattacker och diagnos övervägs. Ibland behövs längre tids samtal för att bearbeta situationen. Friande besked avseende kroppslig sjukdom är angeläget. Ibland kan t.o.m. hjärtinfarkt misstänkas under attacken p.g.a. symtomens svårighetsgrad. Den ångest som ger svåra symtom kan både om den är en direkt följd av yttre omständigheter eller oförklarbar, av "inre" karaktär, mildras vid möjlighet att med en vårdgivare som ger förtroende tala om sin situation. Att få någon att tala med och stöd till utveckling är väg att bli bättre. Individen kan hitta sidor som är positiva och utveckla dessa.

Att se över livsföring, med motion, kost, koffeinintag kan likaså vara åtgärder som ökar välbefinnandet. Avslappning och självträning upplevs av många som värdefullt. För en del vårdtagare är situationen svår och medicinering övervägs i samråd med vårdgivaren. Det görs bedömning om en längre tids samtalsterapi för att bearbeta konflikter kan vara möjligt. I många behandlingsteam finns även möjligheter att få hjälp av sjukgymnast eller t.ex. arbetsterapeut. Innan medicinering övervägs är det bra att se över livsföring om något till det bättre kan göras.

Bra kosthållning, motion, minska alkohol och kaffeintag, kan vara åtgärder som har effekt. Alkohol ger ångest och depression som bakruseffekt. Ibland kan situationen förbättras med dessa åtgärder. Individen kan hitta ett mellanläge, där harmoni ändå överväger. För en del vårdtagare är situationen under en tid så svår att det inte fungerar utan medicinering. Psykofarmaka övervägs då.

Det finns en del allmänna råd om de psykofarmaka som övervägs. Medicinen kan intagas tillfälligt eller stadigvarande. En tillfälligt intagen tablett kan beroende på halveringstid, som anges i FASS sitta i flera dygn. Det är stora individuella skillnader. Efter stadigvarande medicinering finns också medicineringen kvar, sakta sjunkande efter sista intagen dos, kan ofta gälla flera dygns kvareffekt.

Om vårdtagaren har en eller flera andra mediciner finns även angivet i FASS om de kan samverka, dvs. interagera på ett sätt att koncentration-erna av läkemedlen påverkas. Många läkemedel påverkar salivmängden i munhålan och extra hygien med borstning, fluor och tandläkarbesök är bra.

Läkemedel för ångest är olämpliga att kombinera med alkohol. Ruseffekterna kan bli oförutsägbara och förstärkta. Vid planerad graviditet eller amning är det angeläget med samråd med vårdgivaren då det kan bli fosterpåverkan. Äldre människor är oftast känsligare för medicinering och behöver lägre doser.

Kognitiv beteendeterapi är också en behandlingsmetod som visat sig bra vid dessa diagnoser.